Thursday, February 02, 2012

Sorg och saknad

”Oh how sweet a girl like you can be
When she tries
You're changing skin like I change clothes
You're faking it well but it shows”


Det är så lätt att förväxla sorg och saknad. När jag hör att J efter att vi gjort slut hoppat i säng med, och sen börjat dejta, samme vän som under vårt uppehåll förra vintern är jag lite nära att gå sönder.
Men det är inte en saknad, bara sorg. Sorg och osäkerhet.

I nästan ett år bedyrade hon att det inte var något. ”Han var ett misstag”. Ett misstag hon uppenbarligen gärna begår igen. Det klingar så falskt i efterhand. Börjar ifrågasätta så mycket och samtidigt smyger sig föraktet på. Var hon inte mer än så? Inte bättre? Kanske inte.
Sorgen lägger sig snabbt. Vill ju inte ha henne tillbaka. Om hon hittat någon är jag någonstans glad. Någonstans under lagren.

Men... att det var just han. Han som blev symbolen för bristen på tillit i vårt förhållande. Det svider. Gör ont på ett sätt som inte går att värja sig från.
Så jag går vidare med en lätt rodnad på hjärtat. Lite öm efter en törn. Kanske nyttigt när allt kommer omkring.

Rusigt hångel ledde till onyktert sex med T. Singeloskulden. Inget att skriva hem om, men att det kändes är ett steg i rätt riktning. Ska fortsätta ta dom. Stegen.
Två dejter planerade nästa vecka, lever på hoppet att varje klick kan vara en stor kärlek. Så länge det hoppet lever kan jag leva med en törn då och då. Tror jag.

”I say no, oh no
I won't let you slip inbetween
I say no, oh no
I won't let you squeeze right through”

Anna Ternheim – I say no