Nja

Blir lite besviken. Förväntade mig nog mer av Vapnet. Vart är den snabba gitarrpoppen från ”Kalla mig cp”? Skivan ”Jag vet hur man väntar” låter allt för mycket som Siberia (inte helt oväntat, men fortfarande en besvikelse). Inte dåligt alls, men inte vad jag hade sett fram emot.

Lyssnar hurusom på Thormégränd på väg till jobbet. Sött så det förslår.

Allt är lite kalabalik just nu i mitt liv. Vet inte när jag kommer landa på något plan. Tröttsamt.

Önskar saker kunde vara bra och jag kunde njuta av våren. Så är inte fallet.

Kanske begär jag för mycket?

Tycker inte det.

/P

Mår rätt "trist"

Stod och funderade medan jag rökte på hur jag mår just nu… Det var inte speciellt roligt. Tyvärr. Kom fram till den pressade tesen ”Säg vilket tråkigt/negativt attribut du vill och jag kan förklara varför det passar på mig”. Just nu känner jag mig trött, stressad (över skitsaker), oambitiös, oengagerad, uppgiven och dum. (Och då är det ändå bara JUST nu. Lägg ut det över en 24-timmars period och jag kan rabbla halva dagen) Det mesta beror på jobbet. Trivs väldigt dåligt just nu. Ett fåtal arbetskamrater gör att man orkar. Längtar bort härifrån. Från den här stan, från jobb, från all neggo-stämning, från oengagemang, från tristess.

Vill fly. Varsomhelst.

Happy people never fantasize.

Det är fan vår. Vädret är så glatt att jag ändå inte kan hjälpa att le när jag ser ut genom fönstret.

Var på fest med L i fredags. Som vanligt med helt nytt folk var det lite stelt till en början, men blev trevligare allt eftersom natten vaggade in mig i alkoholdimmor. Diskuterade kändisar, musik och livsmål med en hårdrockare.
Hånglade med L. Sov hos L. Mysigt. Väldigt mysigt. Fastnade i sängen till fem på lördagkvällen. Jag vet inte vad som händer härnäst. Hon vill, vill jag? Kommit på mig själv med att tänka på andra, ska det vara så? Nej, så kan det fan inte vara meningen att det ska vara.
Försöker resonera. Kanske hjälper det att träffas lite till? Känner ju någonting för henne, men räcker det? Kan det funka? Vore det bra?

Jag söker nog efter den kärleken. Så där så man bara faller. Kändes så med F för någon månad sen. Kändes så med L för två veckor sen. Nu vet jag inte. Jag vill bli bortblåst, tappad, frånsprungen och helt utom mig. Vill inte småjogga igång. Vet inte om jag tror på det. Men kanske just så det är. I så fall lever jag i jakt på något som inte finns. Vet inte hur annars jag ska leva. (Nej nej, det där var absolut inte goth-deppigt menat, menade mer dumpositivt/naivt. Eller, deppigt på ett sätt, men känslan var mer naivt uppgiven än något annat.)

Nu ska jag fly hem på lunch. En timme för mig själv.

Skönt att fly.

Önskar man slapp.

/P

Helgen i antågande

En lugn kväll hemma senare…

Hemma framför tv’n. En välbehövlig paus från allt kändes det som. Lillebror ringde från en kryssning. Han satt i en rosa kaninkostym och hade just köpt på sig en platta Lapin. Den ungdomen den ungdomen.

L bjöd med mig på fest hos några av hennes vänner i kväll. Tackade ja. Måste få träffas lite och se om det kan leda nånstans och i så fall vart. Diskuterade igenom det hela med en väninna. Allting är lite märkligt, men det löser sig väl på något sätt.

Helgen stundar iaf. Skönt att få vila lite. Behövligt trots den väldigt korta veckan. Ska försöka vila lördag, söndag minst. Lär inte bli mer.

Jaja, tillbaka till arbetet. Piskan viner.

Det bidde vist en paus

Men gud…

Förra tisdagen var mitt senaste inlägg. Kan inte förklara. Finns inte ord.

Eller, jag tänker fan visst förklara. Det är ju inte så att jag inte älskar er alla, men det kommer saker emellan.

Onsdag/torsdag: Hejdlös massa jobb som gjorde att jag inte kunde blogga ifred från jobbet. Roligt iofs, men bloggandet blev lidande.

fredag, lördag, söndag, måndag: Påsk. Ledigt. När jag är ledig blir det sällan att jag skriver av någon anledning. Får aldrig riktigt ro och fokus på samma gång. Ro får jag inte på jobbet heller, men fokus kan jag iaf hålla.

tisdag: hemma sjuk…

onsdag: kort kort vecka och massa jobb. Inte heller här blev det alltså av.

Så nu är vi alltså framme vid torsdag. Så snabbt…

En liten uppdatering på allt då:

Jobbet rullar på i sedvanlig ordning. Inga förändringar åt något håll.

L rullar på i sedvanlig ordning… Nä, det där var möjligtvis en smula ljug. Jag vet inte helt vad som hänt, men jag har lite tappat intresset. Känns som att det finns mycket problem ivägen. För mycket för att det ska kunna funka? Jag vet fan inte. Känns så.
Hennes brist på jobb gör ju att vi kommer kunna ses sporadiskt (då jag fanimej inte orkar sova med/hos någon som inte går och lägger sig förän 6 om jag ska upp 07:20), dessutom kommer vi alltid behöva ses hos henne tack vare att hon har hundar.
Det betyder att vi kommer kunna ses 4-5 timmar när jag slutat jobbet och tagit mig hem till henne. Sen måste jag hem runt 22-23 för att sova…

Nu låter detta kanske inte som ett problem, men det är det faktiskt.

Ska jag starta upp en relation med nån vill jag inte vara tvungen att ”kompromissa” ihop någonting från början.
Är man redan i en relation och nån t.ex. blir arbetslös och får andra tider så kan man alltid ”lösa” det eller jobba med det. Men att behöva göra detta från början i en relation känns väldigt jobbigt.

Nu ska jag dock inte ge sken av att jag logiskt resonerat mig fram till hur jag känner. Som vanligt bestämmer mitt hjärta en sak och jag får snällt följa.

Jag tänker nog försöka… Ses ett par gånger till och se vart det landar, men jag har mina onda aningar tyvärr.

Dock är hon ju så söt…

En väninna har slagit vad med mig att hon ska hitta en flickvän till mig. Jag är skeptiskt. Som vanligt.

Men det skulle vara roligt om hon lyckades.

Oerhört roligt.

/P

0-0

Love is that mountain we must climb
Let's climb it together your hand in mine
We haven't known each other too long
But the feeling I have is oh so strong
I know we can make it there's no doubt
We owe it to ourselves to find it out

Northern soul-medley på väg till jobbet. Chairman of the board, Jackie Wilson och Major Lance sjunger så det skär och våren ligger och darrar i luften.

Hade en lugn hemmakväll framför dator och tv igår.

Eller.

Det där var lite av en lögn. Mellan åtta och tio var det inte alls lugnt. Blåränderna hade säsongspremiär mot söderpacket. Satt framför radiosporten och svettades. Djurgården spelade en man kort sista 40. Höll tätt ändå. 0-0 Stort. Men trist att inte få trycka till pundarbajen.

Ska fika med L på onsdag. Får se om det nu äntligen blir av. Vem fan vet. Inte jag iaf. Gillar henne hurusom, får se hur långt det räcker. Hon är märklig men söt. Så söt.

Nu ska det jobbas. Woho.

Eller hur.

/P

Förvirrad delux

Vi har fått en respit. Lite andrum. I dag spelas inte Lugna favoriter… Min klubbkamrat rattade in rockklassiker i fredags när chefredaktören gått hem. Fortfarande ljuder rockmusiken på redaktionen. Frågan är när det tar slut. När upptäcker hon att det inte är den vanliga musiken? När märker hon en förändring? Ingen vet. Men till dess njuter vi av riff istället för Blunt. Detta är livet.

Helgen var ett stort töcken av förvirring. Förstod ingenting och gör det nog inte fortfarande. L skulle ut i fredags, hörde inte av sig alls. Sen läste jag att en av hennes vänner insinuerade att hon gått hem med nån.
Blev förbannad och ledsen. Bestämde mig för att skita i allt. Ett antal sms senare skrev hon att vi skulle skita i allt. Ok. Jag köper det. Tvingas köpa det… Jag vande mig vid tanken och gick ut på krogen istället. Mötte min kloka vän K ute på krogen. Hon visade sig vara söt och full. Hånglade lite i all vänskaplighet trots att vi nog båda visste att det inte var det klokaste. Men va e grejjen? Lite hångel har ingen dött av hit eller dit. Det var roligt och lite galet. Precis vad jag behövde.
Sen hörde L av sig. Då var jag lite närmare att dö… Blev återigen arg. Okej att göra slut på allt, men att vela tillbaka?
Pratade med L under söndagen sen. Vi tyckte väl lika. Allt har blivit märkligt. Dåliga omständigheter osv. Hon gillar mig och jag gillar henne och det är dumt att kasta bort. Nu ska vi ses i veckan. Får se vart allt landar. Vettefan vad jag ska tro. Tar det som det kommer helt enkelt. Fan, jag gillar henne ju. Där har vi problemet.
Språkröret skrattar åt mig och skakar på huvudet. Hade jag varit i hans sits hade jag nog gjort detsamma. Men jag känner på nått sätt att hon är värd en chans. Jag har varit dum i huvudet nog för oss båda egentligen, så om hon gjorde nått drastiskt ska jag väl inte vara den som är den. Jag är det så ofta annars.

Snart påskledigt. Fan i helvete va skönt. Längtar.

Fortfarande rock i öronen. Me like.

Nu ska det jobbas lite.


Pass.

/P

En promenad, en låt

Gillar skarpt låtar som räcker hela vägen till jobbet. Slippa fundera. Jacques Lu Cont's remix av Mr Brightside är precis en sådan låt. 8:45. Sätter på den lite ner i backen, den slutar inte förrän jag står på redaktionen.
Electro-remixar av bra poplåtar är inte att förakta generellt. Det blir alltid väldigt fint med rösterna över de elektroniska mattorna. Robyn – Be Mine av Verschwende deine jugend, Bloc Party – Banquet av Silent Alarm likaså.

Tröttheten är i dag påtaglig om något. Inte hemma allt för sent i går, men 5 timmars sömn.

Det är dock roligt att jag faktiskt fortfarande klarar mig på i snitt 5-6 timmar per natt i veckorna. Trodde jag ju aldrig när jag sov 10-12 timmar per natt när jag inte jobbade. Märkligt hur man fungerar.

Blablabla, ni vet nog vad som hände. Inget direkt tjafs över sms iofs, mest lite diffusa tankar. L kanske förstod, vad vet jag. Får se. Är inte så orolig över det längre, tror hon gillar mig tillbaka. Skulle hellre varit hemma med henne än gått ut. Kanske blir det realitet någon dag… Vem vet.

Lugn hemmakväll väntar. Oerhört skönt. Behövligt om inte annnat.

Ska sova tidigt.

Yeah right.

/P

En lugn favorit

07:25. Borde ha vant mig men så är inte fallet. Alarmet kommer alltid som en total överraskning. Trots massa (nästan 7 timmars!) sömn är det fortfarande en pina att gå upp. Koffeintabletter lindrar. Lägenheten ser ut som en krigszon. Måste städa så fort som möjligt, men inte mycket tid till det i morgonförvirringen.

Lugna favoriter rullar på jobbet… Alltid… Man kan inte vara säker på mycket på min arbetsplats. Men att sätta en månadslön på att man, vilken dag i veckan som helst, får höra ”You’re beautiful”, ”You raise me up”, ”Faller du så faller jag”, ”Tycker om när du tar på mig” och ”Right here right now” kan man göra så riskfritt att det är smärtsamt.
Smärtsamt är förövrigt precis så jag vill beskriva den musikaliska atmosfären. Skulle jag aldrig mer behöva höra en ballad igen skulle jag ändå dö lycklig.
Jag och min redaktionschef har en liten klubb. Målen är att:

1. Döda James Blunt.
2. På något sätt smuggla in gift på Lugna favoriters nästa redaktionsfest.

Skulle vi nå de målen skulle vi troligtvis kunna undvika att bli totalt tokiga.

Snackade lite löst med L i går. Hon vill träffas och fika. Hon tog initiativet till det. Jag var ärligt förvånad. Väldigt roligt dock. Tyvärr har jag kvällen ganska full, men ska se om jag kan komma ifrån lite saker om hon vill ses. Annars kanske det blir JAG som tvingas ställa in en dejt. Hur fan skulle det se ut? Bra kanske. Vad vet jag.

För övrigt: lita aldrig på skåningar. Pinsamt att torska med 4-2 mot söderpacket. Nu får vi själva styra upp situationen på måndag. Ska bli kul att trycka till dom. Så hårt.

Just lämnat ifrån mig allt jobb. En tyngd föll från axlarna. SÅ SKÖNT!

Nu ska jag njuta lite av min slacker-dag.

Eller njuta av att L faktiskt vill ses.

Vilket som…

/P

Stress

Snabba steg till jobbet. Magic Numbers i lurarna.

Jobb i går. Filmpremiärer och efterfest. Hemma riktigt tidigt dock, skönt att få sova lite (läs: 5 ½ timme…). Känner mig pigg och alert i dag iaf. Jobben jag har liggandes börjar falla på plats. Får se om allt får godkänt.

Som vanligt lite fyllemess med L. Hon sa iaf rakt ut att hon gillar mig och att hon vill ses. Bra. Då kan jag vänta lite till. Undrar bara varför hon inte kunde ha kläckt ur sig det aningens fortare och sluppit massa bekymmer. Eller, jag hade iaf sluppit en massa ångest och nojjande. Hoppas nu bara hon blir frisk snart så vi faktiskt kan ses. Nu är jag mest spänd på hur det kommer kännas.

Nu måste det jobbas… Suck.

/P

Ännu en helg...

And we talk about friends
Ad we talk about records, talk about life
And we’ll talk about death, and we dance in the living room
Dance on the sidewalks, dance in the movies
Dance at the festivals, dance, dance
No men ever really dance like this

Annikas ord klingar eftertänksamt som så ofta förr. Visst skulle allt vara så mycket lättare om man kunde bli kär i sin bästa vän. Tänk vad mycket oklarheter, problem och ångest man skulle kunna undvika. Tyvärr väljer man inte sånt. Jag gör det inte iaf.

Pratade med en kollega förra veckan som analyserade sig fram till om hon skulle bli intresserad av någon. Hon jämför intressen, familjesituation, bakgrund, ålder, tycke och smak och fattar sedan ett logiskt och rationellt beslut om det är en person hon borde bli kär i. Önskar verkligen jag kunde göra så. Mitt hjärta springer alltid ifrån mig. Gör ont ibland. Oftast. Men kan inte göra mycket åt det, bara försöka springa efter och ordna upp i dess väg.

Inte mycket bloggande i helgen. Är dålig på att ta mig tid när jag sitter hemma och är bakis. Ges ingen tid till varken eftertanke eller det verkliga skrivandet. Sorgligt att man har tid till det på jobbet. Jaja, så är det iaf.

fredag: Jag och ett antal vänner attackerade Mango där Fanklubb körde. Dans, öl och eufori. Efter blev det en vända till köket… Lyckat. Kom hem tio över fem. På något sätt hade jag närvaro att gå och lägga mig I sängen denna gång. Fantastiskt.

Lördag: Bomben sen Indierave. Pianobar och dans. Lycklig.

L hörde inte av sig, blev ledsen. Fick tröst av nån annan. Inte värt det, men orkade inte motstå. Sucker…

söndag: L hörde av sig och hävdade att hon glömt mobilen hemma. Vet inte vad jag ska tro. Börjar distansera mig mer och mer. Trist. Är hon intresserad får hon nog göra något åt det snart. Kommer inte stå kvar mycket längre.

Måndagen har slagit med full kraft. Nya arbetsuppgifter som ger mig magont. Som vanligt lär jag väl klara det, men hurusom känns det jobbigt.

Är mest trött. Vill ta en sjukdag och sova (nyktert). Har för mycket moral för att göra det. Så sitter istället här med magont. Smart? Troligen ja.

Återkommer nog senare i dag.

/P