En lugn favorit

07:25. Borde ha vant mig men så är inte fallet. Alarmet kommer alltid som en total överraskning. Trots massa (nästan 7 timmars!) sömn är det fortfarande en pina att gå upp. Koffeintabletter lindrar. Lägenheten ser ut som en krigszon. Måste städa så fort som möjligt, men inte mycket tid till det i morgonförvirringen.

Lugna favoriter rullar på jobbet… Alltid… Man kan inte vara säker på mycket på min arbetsplats. Men att sätta en månadslön på att man, vilken dag i veckan som helst, får höra ”You’re beautiful”, ”You raise me up”, ”Faller du så faller jag”, ”Tycker om när du tar på mig” och ”Right here right now” kan man göra så riskfritt att det är smärtsamt.
Smärtsamt är förövrigt precis så jag vill beskriva den musikaliska atmosfären. Skulle jag aldrig mer behöva höra en ballad igen skulle jag ändå dö lycklig.
Jag och min redaktionschef har en liten klubb. Målen är att:

1. Döda James Blunt.
2. På något sätt smuggla in gift på Lugna favoriters nästa redaktionsfest.

Skulle vi nå de målen skulle vi troligtvis kunna undvika att bli totalt tokiga.

Snackade lite löst med L i går. Hon vill träffas och fika. Hon tog initiativet till det. Jag var ärligt förvånad. Väldigt roligt dock. Tyvärr har jag kvällen ganska full, men ska se om jag kan komma ifrån lite saker om hon vill ses. Annars kanske det blir JAG som tvingas ställa in en dejt. Hur fan skulle det se ut? Bra kanske. Vad vet jag.

För övrigt: lita aldrig på skåningar. Pinsamt att torska med 4-2 mot söderpacket. Nu får vi själva styra upp situationen på måndag. Ska bli kul att trycka till dom. Så hårt.

Just lämnat ifrån mig allt jobb. En tyngd föll från axlarna. SÅ SKÖNT!

Nu ska jag njuta lite av min slacker-dag.

Eller njuta av att L faktiskt vill ses.

Vilket som…

/P