Mystiken tätnar

På något mystiskt jävla sätt har klockan blivit tjugo över två och jag har ännu inte avlidit. Medicinsk expertis står mållös. I enlighet med all forskning borde jag varit död vid det här laget.

Klarade t.om. av ett större möte utan att kräkas. Cred till mig för det!

Mår som en gammal urvriden trasa iofs, men jag står iaf upp.

I kväll ska lillebror uppträda med egna låtar. Ska bli kul att se honom in action, även om det finns källor som hävdar att jag kommer somna innan dess. Ska försöka sova lite före showen. Måste. 3 1/2 timmes fyllesömn räcker fanimej inte.

Schlagerfinalisterna spelas nu på redaktionen. Inget som hjälper nånstans. Helvete.

Återvänder nu till att bekämpa min kräkreflex. Det är också ett måste kan jag säga.


/P